I tisdags kväll var det vårkonsert i Gällö skola, det var kulturskolans elever som ville visa vad om lärt sig under året. Det finns helt klart många talanger bland ungdomarna, och flera av dom är jag övertygad om att vi kommer att få se i olika musik sammanhang i framtiden.
Men roligast är det ju naturligtvis att se sitt eget barn spela, jag är lika nervös som Anton innan han väl sätter igång. Men så fantastiskt roligt att se honom och hans kompisar uppträda, att han står där lugn och trygg som en filbunke när det är deras tur, och bara gör det han ska. Och huvudsaken är ju faktiskt att dom har roligt tillsammans, inte att varenda ton alltid låter som den ska.
